Av just den anledningen


Kollade ut genom fönstret och tänkte "åh, kolla vilken fin solnedgång" och för första gången i mitt liv tog jag med mig den tanken och gick ut för att fota den. Stod ute och frös och försökte fixa rätt inställningar och när jag väl ska ta kortet så har jag inget minneskort i. Eftersom det handlade om cirka tio, femton meter att gå så gick jag hem och hämtade minneskortet. När jag sedan är ute igen, framme vid samma ställe som förut, då är solnedgången i princip borta. Kul. Istället tänkte jag att jag skulle ta lite kort på mig själv när jag går, så att jag blir suddig och allt annat med skärpa. Jag kan nästan lova att det aldrig åkt så mycket bilar, gått så många folk, cyklat så mycket männskor här i min lilla by som då. Skämdes som tusan, så när jag varit där ute i mer än en halvtimme och frusit fingrarna av mig lyckades jag iallafall få en bild. Chansade på att den blev bra och så gott som sprang hem. Nästa gång bör det vara en jäkla fin solnedgång för att jag ska gå ut, jag bara säger det. Vi hörs!
tänkte ha den i svartvit, men det har varit lite för många svartvita bilder nu på raken, så den blev såhär istället - en av bilderna jag tog förut, ser ni den makalösa solnedgången? Nej, inte jag heller..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0